Langeland

Jag tillbringar mycket tid på ön Langeland i södra Danmark. Där har jag mina rötter och jag har präglats mycket av dansk tanketradition och berättarkultur.

    

Ön står för en stor inspiration i mitt måleri. Havet på båda sidor med höga klitter, det speciella ljuset, de låga, gamla  vitkalkade men välbevarade husen, små slingriga vägar runt kullar med kor och hästar gör att det känns som att befinna sig i ett sagoland. Allt är storslaget, så närvarande, så sensuellt.
Att befinna sig i det enkla landskapet, vara i mötet mellan jord, himmel och hav är att vara i tidlösheten.
Den danske filosofen Kierkegaards syn på vår existens på jorden delar jag till stora delar. Han skriver ”Endast i ögonblicket, i den upphävda tiden, kan man möta Evigheten”.
H C Andersens historier har funnits med mig sedan barnsben.

Under de senaste tjugo åren har jag dessutom tillbringat perioder  på Gl Skagen.  Dessa har betytt mycket för mitt måleri, men vistelserna där har dessutom varit nödvändiga för mina andliga retreater.

Om kyrkan

I nästan varje liten by på Langeland finns små vitkalkade kyrkor med anor från 1100-1200-talet. Några av dem har blivit till ”favoriter” för mig där rummet fått utgöra en nödvändig plats för stillhet och eftertanke.  Jag får känslan av att tiden stannat upp. Århundraden av liv och skilda öden finns som ingjutna i de vitkalkade väggarna  och ger en påminnelse om livets förgänglighet och ständiga pånyttfödelse.

Liksom vardagen i övrigt så handlar bildskapandet för mig om att skala bort oväsentligheter för att nå själva kärnan, essensen i varat. Att dra undan slöjor som hindrar oss från att vara i ljuset istället för i illusionerna det är det viktiga.

”Gå din egen väg! Alla andra leder vilse.”
Ur ”Samtal med änglar” av Gitta Mallasz